|Startsida | Sångare | Andra artister och kreatörer | Libretton | Operahus | Jag och min operavärld | Sökord |
Opera i två akter och fyra bilder.Musik: Györgi Ligeti.Text:Michael Meschke efter Michel de Ghelderone
För att få tillgång till librettot måste du lägga upp ett konto och registrera dig på Registrera dig!Gratis i en månad
Uruppförande: Stockholm, Operan 12 april 1978.
| Roll | Rösttyp |
|---|---|
| Säpopo, säkerhetspolisens chef | koloratursopran |
| Venus | sopran |
| Clitoria | sopran |
| Spermando | sopran |
| Furst GoGo | countertenor |
| Piet von Sup | buffatenor |
| Nekrotzar | baryton |
| Astradamors | bas |
| Ruffiack | baryton |
| Schobiack | baryton |
| Schabernack | baryton |
| Den vite ministern | talroll |
| Den svarte ministern | talroll |
| Säkerhetspoliser och bödlar | stumma roller |
| Pager och tjänare vid hovet | stumma roller |
| Nekrotzars helvetesfölje | stumma roller |
| Breughellands folk | kör |
Hovastrologen Astramadors låter sig med välbehag piskas av sin hustru Mescalina, men slutligen går hon för långt och han segnar till marken.Hon blir ursinnig över att han understår sig att dö, men med hjälp av en stor spindel lyckas hon återuppväcka honom. I sin stjärnkikare upptäcker Astramadors en komet, men Mescalina vill också titta och han rasar mot henne. Då kommer Nekrotzar och blir så upptänd av Mescalina att han biter henne i halsen så att hon faller död ned. Han mister genast lusten till henne, men Astramadors är lycklig över att han äntligen är herre i sitt eget hus. Nekrotzar och Piet drar vidare mot kometen.
Då Nekrotzar vaknar upp igen varseblir han till sin vrede att jorden ändå inte har gått under och att alla, t.o.m. Mescalina, alljämt är vid liv, så vid soluppgången krymper han ihop och försvinner medan kärleksparet Spermando och Clitoria kommer fram ur graven och instämmer i slutkoralen tillsammans med furst Go-Go: "Frukta inte döden. Visst kommer den, men inte nu".
Om du köper dina biljetter på nedanstående länk så får jag en liten provision