Opera i en akt. Musik: Carl Orff.Text: Orff efter bröderna Grimmms saga.
Uruppförande: Frankfurt am Main 20 februari 1943. Svensk premiär: Stockholm, Operan 11 januari 1951
Den fattige bonden har hittat en guldmortel på sin mark och gett den till kungen trots dotterns varningar. Hon försår att kungen säkert också kommer att begära den tillhörande stöten, och den har bonden inte hittat. Nu har det gått som hon har förutsagt och bonden har kastats i fängelse. Kungen hör talas om den kloka dottern som hade varnat sin far och skickar bud efter henne. För att pröva hennes klokhet ställer han tre gåtor, som hon besvarar. Kungen blir så förtjust att han gifter sig med henne. En åsnedrivare och en muldrivare framlägger sin tvist för kungen. De har övernattat i ett härbärge där deras djur har stått bredvid varandra. På morgonen låg där också ett föl, och de kan inte bli överens om vem fölet skall tillhöra. Muldrivaren säger att det måste vara hans eftersom det låg närmast hans mula, och kungen ger honom rätt trots att en mula ju inte kan föla. åsnedrivaren beklagar sig över den orättvisa domen och den kloka flickan lovar hjälpa honom. En dag uppenbarar han sig med ett nät och förklarar att han ämnar fiska på marken. Den underliga idén kommer till kungens öron, och han frågar åsnedrivaren varför han tror att han skall kunna få någon fisk. åsnedrivaren svarar att om en mula kan få ett föl så kan man också fånga fisk på marken.
Kungen får genast klart för sig att det är hans hustru som ligger bakom och blir så ursinnig att han fängslar åsnedrivaren och kör flickan på porten.
Det enda hon får ta med sig är en stor kista som hon får tillstånd att fylla med sina käraste ägodelar. Hon ger kungen en sömndryck och lägger honom i kistan, som hon låter föra bort. När kungen vaknar blir han än en gång imponerad av hennes klokhet, men eftersom hon vet hur mycket hennes begåvning irriterar honom förklarar hon att hon bara utgett sig för att vara klok. Ingen människa kan nämligen vara