|Startsida | Sångare | Andra artister och kreatörer | Libretton | Operahus | Jag och min operavärld | Sökord |
|Startsida | Sångare | Andra artister och kreatörer | Libretton | Operahus | Jag och min operavärld | Sökord |
Musik: Richard Strauss. Text: Stefan Zweigk
För att få tillgång till librettot måste du lägga upp ett konto och registrera dig på Registrera dig!Gratis i en månad
Uruppförande: Staatsoper i Dresden 24 juni 1935.
| Roll | Rösttyp |
|---|---|
| Sir Morosus | bas |
| Hans hushållerska | alt |
| Barberaren | baryton |
| Henry Morosus | tenor |
| Aminta, hans hustru | sopran |
| Isotta | sopran |
| Carlotta | mezzosopran |
| Morbio | baryton |
| Vanuzzi | bas |
| Farfallo | bas |
Tid och plats:
Den engelske herremannen Morosus har varit amiral i engelska flottan men är nu pensionerad efter en hörselskada vid en explosion som har gjort honom överkänslig för buller. Hans hushållerska tycker att han skall gifta sig och lierar sig därför med barberaren Schneidebart, som skall hitta en ung och tystlåten hustru åt Morosus. Denne är just på väg att finna sig i tanken på äktenskap då hans länge saknade brorsson Henry stiger över tröskeln. Någon hustru behöver han inte längre ty nu har han en arvinge, men glädjen blir kort. Det visar sig nämligen att Henry inte har blivit soldat, som Morosus först tror, utan medlem av ett kringresande teatersällskap som har kommit till London för att uppträda på Haymarket Theatre. Morosus blir ursinnig och gör Henry arvlös på fläcken. Nu behöver han återigen en hustru och ger barberaren order att till nästa morgon hitta en lämplig hustru åt honom. Tillsammans med Henry smider barberaren en intrig som skall bota Morosus från hans äktenskapsplaner och ge Henry hans arv tillbaka.
Nästa morgon presenterar barberaren tre flickor fr&oumr; Morosus som kan komma ifråga som hans blivande hustru: bondflickan Carlotta, den bildade Isotta och den mjuka tystlåtna Timidia. Morosus går i fällan och väljer Timidia som i själva verket är Henrys hustru, medlem av teatersällskapet. Andra skådespelare arrangerar vigseln och en skock kommer in och gratulerar brudparet under stoj och glam. Morosus och Timidia blir äntligen ensamma, men först nu börjar hans vedermödor på allvar ty fastän Aminta tycker synd om den ensamme gamlingen, som försöker visa henne uppriktig tillgivenhet, måste hon spela sin roll och förvandla sig till en rasande furie som slår sönder alla hans käraste ägodelar och kräver dyrbara kläde, smycken och musik. Som av en slump dyker Henry upp och lovar befria sin farbror från detta monster till kvinna. Morosus går lättad till sängs medan Henry tar Aminta i famnen.
Nästa morgon har Morosus förmenta hustru skickat bud efter hantverkare som under mycket buller och bång skall ändra huset efter hennes smak,medan hon själv tar sånglektioner för den förklädde Henry. Morosus är desperat men andas ut då barberaren kommer med två advokater som skall ordna skilsmässan ögonblickligen. Advokaterna påstår emellertid att det inte finns någon giltig skilsmässoorsak, och Morosus drivs till vansinnets brant. Till sist tycker skådespelarna att de har fört skämtet långt nog och avslöjar för honom att allt bara var ett spel.
Först blir Morosus vred,men så börjar han plötsligt skratta och förklarar belåtet att de alla har spelat en strålande komedi. Han bjuder alla på ett glas vin och skådespelarna sjunger och dansar för honom. Han tackar dem och de drar sig tillbaka så att han kan njuta sin återvunna sinnesfrid med Henry och Aminta och erkänna att det är underbart med en ung, tystlåten hustru - som Aminta verkligen är - men ännu underbarare när det visar sig att hon är en annan mans hustru.
Om du köper dina biljetter på nedanstående länk så får jag en liten provision
Du kan du köpa cd-skivor till bra pris och dessutom får jag en liten provision om du gör ett köp på nedanstående länkar:
Adress:http://www.mogensoperasidor.se/dieschweigsamefrau0.htm
