E-mail: E-mail
Adress:http://www.mogensoperasidor.se/intermezzo.htm
Musik och text: Richard Strauss.
Uruppförande: Staatsoper i Dresden 4 november 1924.Svensk premiör: Stora teatern i Göteborg 28 jsnusri 1982.
| Roller | Röster |
|---|---|
| Anna | sopran |
| Baron Lummer | tenor |
| Christine | sopran |
| Der kleine Franzl | |
| Der Notar | baryton |
| Ein junges Mädchen | sopran |
| Ein Justizrat | baryton |
| Ein Kammersänger | bas |
| Ein Kommerzienrat | baryton |
| Hofkapellmeister Robert Storch | baryton |
| Kapellmeister Stroh | tenor |
| Notars Frau | sopran |
Hovkapellmästare Storchs hustru Christine hjälper sin man att packa inför hans avresa till Wien. Hon låter sitt dåliga humör gå ut över tjänstefolket, och då hennes man till sist tappar tålamodet och vill sätta henne på plats påpekar hon att inte skall tro att han är något, ty hon är av mycket bättre familj. När Storch har rest beklagar hon sig inför tjänsteflickan över att hennes man är så eftergiven. Hon skulle ha mycket mer respekt för honom om han då och då slog näven i bordet. En väninna ringer och frågar om vill följa med ut och åka skridskor, och uttråkad som hon är tackar hon ja.
På skridskobanan vid Grunflsee åker Christine omkull unge baron Lummer. Han presenterar sig som son till familjens bekanta i Wien och Christine uppmanar honom att göra visit.
Under visiten berättar baronen om sina problem med familjen som vill att han skall läsa juridik. Själv är han mer intresserad av naturvetenskap. Han antyder att han har ont om pengar och Christine utlovar sin mans bistånd.
Baron Lummer håller på att tröttna på Christine som tråkar ut honom och när en gammal väninna dyker upp tar han med henne ut, men först skriver han ett brev till Christine och ber om ekonomiskt stöd till sina studier. Christine känner sig sviken när hon får brevet och hänvisar kallt baronen till sin man. I samma ögonblick kommer husan in med ett brev till kapellmästaren, men Christine sliter upp det och läser. Det är en begäran från en dam om fribiljetter till operan följande kväll och en inbjudan till ett hemligt möte. Christine känner sig genast bedragen, telegraferar till sin man och begär omedelbar skilsmässa. Hon beordrar husan att packa väskorna och sätter sig gråtande vid sin lille pojkes säng.
I Wien spelar spelar Storch kort med sina vänner då Christines telegram överlömnas till honom.Han blir uppskakad och visar det för Stroh, som har mäkta roligt åt att Storch, som de alla har trott vara den fulländade äkta mannen, också känner Mieze Maier. Brevet var från henne.
Christine kommer till sin advokat frör att inleda skilsmössoförhandlingarna. Advokaten tror att hon vill skiljas för baron Lummers skull och blir mycket förvånad då hon säger att det är hennes man som har varit otrogen. Hon visar honom brevet från Mieze Maier, men han anser inte att det räcker som skilsmässoorsak varpå hon befriar honom från uppdraget. Under tiden flackar Storch omkring i Pratern i upprört tillstånd: Han vet att hela historien måste beror på ett missförstånd men kan inte lämna sina plikter i Wien. Då möter han Stroh, som förklarar att Mieze Maiers brev i själva verket var till honom men att hon har blandat ihop namnen.
På samma gång rasande och lättad fordrar Storch att Stroh går till Christine och förklarar hur det ligger till. Han kommer just när hon håller på att packa och redogör för misstaget. Men då Storch kommer hem tar hon emot honom kyligt och kräver en ursäkt.
För en gångs skull blir han ursinnig och säger vad han tycker, och sedan marscherar han ut ur huset.
Christine har skickat baron Lummer till Wien och bett honom ta reda på vem Mieze Maier är, men utan resultat. Storch kommer hem igen samtidigt och säger sig vara svartsjuk på baronen, och nu måste Christine berätta om sin oskyldiga flirt med den triste ädlingen som bara vill pungslå henne. Storch roar sig storartat och makarna försonas. Christine sträcker sig rentav till att säga att deras äktenskap egentligen är mycket lyckligt.