Musik:Joseph Hayden.Text:Polisseno Fegejo Pastor efter Goldonis pjäs. Uruppförande: Eszterháza 3 augusti 1777. Svensk premiär: Drottningholmsteatern 22 augusti 1969.
Ecclitito har satt upp en stjärnkikare som visar bilder av olika figurer. Han får besök av Bonafede, vars dotter Clarice han är förälskad i, och inbillar honom att dessa figurer lever på månen. Han vet att Bonafede grubblar mycket på just detta. Ecclititos vän Ernesto är kär i Bonafedes andra dotter Flaminia, och eftersom Ernestos tjänare Cecco är intresserad av gubbens kammarsnärta Lisetta beslutar de tre paren att med hjälp av Ecclititos kikare få Bonafede att ge sitt samtycke till de tre bröllopen. Ecclitito lurar i Bonafede att han har fått en inbjudan att besöka månen med hjälp av en trolldryck.
Bonafede är eld och lågor inför utsikten att följa med och häller i sig hälften av trolldrycken, som är ett sömnmedel.
Då han vaknar befinner han sig i Ecclititos trädgård som är förvandlad till ett månlandskap. Han blir hänförd över den skönhet som möter honom och ber månkejsaren - Cecco i förklädnad - att också hans dotter och kammarsnärta skall få del av denna lycksalighet. Lisetta, som inte är invigd i planen, förs in med en bindel för ögonen men förhåller sig skeptisk tills Bonafede påstår att det är han som har låtit hämta henne till månen eftersom han saknade henne. Då han blir närgången går månkejsaren emellan, och Lisetta känner genast igen Cecco.
De båda systrarna anländer med hjälp av en hiss, och när Cecco kröner Lisetta till sin gemål vill han samtidigt förena Ernesto med Flaminia och Ecclititio med Clarice. Bonafede ger månkejsaren nyckeln till kistan med flickornas hemgift.
Då Bonafede upptäcker att han har blivit dragen vid näsan blir han ursinnig, men de tre paren håller honom instängd i Ecclititos hus tills han inser att han själv bär skulden till intrigen och har gett sin välsignelse till de tre bröllpen.