|Startsida | Sångare | Andra artister och kreatörer | Libretton | Operahus | Jag och min operavärld | Sökord |
SPECIALARBETE
Komvux Kronborg
Malmö
Filosofi B
Mogens H Andersson
Malmö
E-mail2001-12-14
Jag har så långt tillbaka som jag kan minnas varit intresserad av England av engelsk historia och särskilt av den engelska fackföreningsrörelsen, världens äldsta. Jag har skrivit ett antal uppsatser om såväl den engelska som västeuropeiska fackföreningsrörelsen. Gång på gång har jag stött på John Locke eftersom han flitigt åberopades av de engelska arbetsgivarna framförallt under sjutton- och artonhundratalet som sammanfaller med den tid som framförallt de engelska fackföreningarna utvecklades. Jag har haft mycket svårt att förstå både honom som hans idéer. Därför tycker jag att det känns bra att få detta tillfälle att lära känna Locke framförallt hans tankar som politisk tänkare.
John Locke, 1632-1704, engelsk filosof och politisk tänkare vars idéer fått avgörande betydelse både för empirismen i filosofin och liberalismen i politiken. Han växte upp i en puritansk familj och hans far var advokat och tjänstgjorde hos en fredsdomare i grevskapet Somerset. Hans uppväxttid kännetecknades av en puritansk livsstil med hög arbetsetik, kritik av katoliker och påvevälde, men också stark motvilja mot adel och kungar, korruption och maktmissbruk. Med hjälp av en inflytelserik bekantskap, en parlamentsledamot lyckades det fadern att skicka sonen till Westminster School i London, ansedd som en av Englands bästa skolor.
Efter grundläggande studier i Oxford ägnade sig Locke åt medicin och kemi. Han reste flitigt och hade personlig kontakt med många av tidens ledande vetenskapsmän. Nära vän till Thomas Sydenham, "Englands Hippokrates" och Robert Boyle , vars atomistiska natursyn kom att påverka hans filosofi. Samtida med Thomas Hobbes . Från 1667 och tre årtionden framåt levde och verkade han i den nationella engelska politiken. Först och främst på grund av att han blev livmedikus och sekreterare till den ledande whigpolitikern Lord Shaftesbury år 1667. Lockes krav på religiös tolerans och en politisk idé grundad på folkviljan eller rättare sagt en majoritet av egendomsägare, visade sig vara livsfarliga åsikter, som drev honom i landsflykt till Nederländerna 1683.
Han skrev flera viktiga verk. De mest kända är "An Essay Concerning Human Understanding", och "Essays on the Law of Nature". Den förstnämnda utkom 1690 och den sistnämnda är skriven mellan 1660-64, men utgiven första gången 1954.
Viktigaste politiska arbete heter "Two Treatises of Government" som utkom 1690. Boken utgavs anonymt och ända fram till sin död försökte han dölja författarskapet. Den första avhandlingen anses skriven 1683 och är ett angrepp på Sir Robert Filmers försvar av den enväldiga monarkin av Guds nåde i boken "Patriarcha or the Natural Power of Kings" publicerad år 1680. Den andra avhandlingen anses vara ett försvar för den "ärorika revolutionen" 1688 och är en klassiker i liberalistiskt politiskt tänkande.
Politisk filosofi handlar om problem som uppstår i stat och samhälle, men även frågan om styrelseskick makt och rätt. Den antika politiska filosofin diskuterade statens mål och syfte. Representanter för den tiden märks bl.a. Aristoteles, Cicero och Platon.
Under 1600- och 1700-talen fick den politiska filosofin genomgå en pånyttfödelse,. Nu diskuterade man frågor kring statens uppkomst och det s k samhällskontraktet. I centrum för diskussionen stod först Hobbes i viss mån parallellt med Locke.
I sitt viktigaste verk "Two treatises of Government" försöker han att besvara frågan om vilka rättigheter medborgarna och kungen har mot varandra, men också vad som ger lagarna dess giltighet. Mänskligheten började i ett naturtillstånd. Som en varelse skapad av Gud till hans avbild var människan inte ens i naturtillståndet ett djungelns vilddjur, eftersom Gud hade gett henne förnuft och samvete. Han börjar med ett tänkt naturtillstånd och frågar vilka rättigheter och skyldigheter som tillämpas där, då där inte finns något formellt rättsväsen. Men det var inte en gudomlig rätt, som kunde bero på hur teologer tolkade den, utan den skulle bygga på sådana grundläggande moraliska föreställningar som strängt taget finns hos alla människor med sunt förnuft. Däremot var Locke emot läran om arvsynden, eftersom han ansåg att all moral och teologi skulle baseras på förnuftet. Han svarar att varje människa har en naturlig rätt till sin egen person och rätt att skydda den. Ur rätten till den egna individen följer också rätten till att ha egendom. Egendom består av råmaterial där människan har nedlagt en del av sig själv genom eget arbete. Genom detta förhållande blir egendomen lika okränkbar som individen enligt Locke. Endast personer med egendom var enligt Lockes mening medborgare med rätt att rösta och delta i politiken. Det var ju endast de som hade del i landets ekonomi som hade förutsättningar att ta ekonomiskt ansvar. Det var därför enligt Lockes uppfattning uteslutet att fattiga skulle ha rösträtt.
Det sociala kontraktet, samhällsfördraget, spelade en stor roll i 1600- och 1700-talens samhällsfilosofiska tänkande och särskilt då genom att Locke hade den som grund för sin politiska filosofi. I sitt naturtillstånd är människan utlämnad åt sig själv och saknar skydd mot våld. Samarbete blir därför ett sätt att undvika olika olägenheter. Detta säger människans sunda förnuft. Samhället bildas genom att det upprättas ett samhällskontrakt, därigenom avstår människorna från vissa vanliga friheter och får på så sätt samhällets beskydd för liv och egendom. Det viktiga med detta kontrakt är att det är ömsesidigt och att människorna inte är bundna av det om inte samhället uppfyller sitt åtagande att skydda liv och egendom. Denna tanke är utgångspunkten för den konstitutionella monarkin och kan under vissa omständigheter ge medborgarna rätt att göra revolution. Det blev även en grund för den moderna liberalismens syn på staten och dess uppgifter. Kring arbetet utvecklades under 1600-talet en ekonomisk filosofi, vars främste representant John Locke ansågs vara. Det är inte i sista hand arv som ger egendom utan det är arbetet. Det är när människan med sitt arbete bearbetar naturen och så att säga tar ett stycke av sitt eget jag och blandar det med jorden, som detta blir hennes egendom i Lockes idévärld.
Locke ansåg att den lagstiftande makten borde delas mellan monark och parlament. Maktdelningen mellan verkställande, dömande och lagstiftande makt syftade till att bevara friheten. Han utövade ett stort inflytande på det franska tänkandet under hela 1700-talet. Voltaire, Montesquieu och de franska encyklopedisterna fann i hans verk grunden inte bara för sina politiska utan också för sina moraliska pedagogiska och filosofiska idéer. Den moderna maktfördelningsläran fick sin klassiska utformning av den franske filosofen Montesquieu i sin bok "Om lagarnas anda" vilken utkom 1748. Här var Locke en föregångare och inspiratör och indirekt påverkade han författningen både i Amerika (1776) men även den franska revolutionen (1789). 1809 års regeringsform i Sverige tog intryck av Lockes idéer.
Enligt min mening är John Locke en av de allra intressantaste och viktiga filosoferna. Samtida med flera av de skarpaste hjärnorna i sin tid har han utövat ett stort inflytande sedan dess och långt in i modern tid. Locke inspirerade t. ex. den franske filosofen Montesquieu och hans verk "Om lagarnas anda" som i sin tur utövade stort inflytande särskilt på de amerikanska författningsfäderna, men även här i landet nämligen när 1809 års författningsreform fastställdes. Vidare har han utövat ett stort inflytande på såväl Adam Smith, den ekonomiska liberalismens fader, kallad, men även på Karl Marx, en av marxismens grundare och då speciellt hans arbetslära. I våra dagar kan nämnas John Rawls och Robert Nozick båda amerikanska filosofer under 1900-talet.
Locke tror på Gud men fastslår samtidigt fast att all moral och teologi måste baseras på förnuftet och det är en uppfattning som jag också delar. Däremot tror ingen av oss på arvsynden. I första delen av sitt huvudverk Two Treatises gör han upp med Robert Filmers syn på att kungen är utsedd av Guds nåde och avvisar att kungen skulle ha fått makten direkt av Gud genom att Adam först fått den och att därigenom alla ättlingar till Adam automatiskt ha fått del av den. Eftersom jag är ateist så kan jag helt hålla med Locke. Det är dock inte säkert att Locke skulle ha hållit med mig eftersom han inte litade på ateister.
Jag har däremot svårt att acceptera hans syn på äganderätten, även om man måste se på hans uppfattning och den tid han levde och verkade i. Enligt Lockes uppfattning var det ju endast människor med egendom som hade möjlighet att bli invald i en av parlamentets kamrar. De breda folklagren av fattiga människor som fanns under hans tid i England tycks vara något som han inte kände till överhuvudtaget dock kunde han inte tänka sig att personer som saknade egendom skulle ha rösträtt. Särskild demokratisk kan jag inte anse att han var. Dessutom ansåg han att människor kunde träffa avtal med varandra eftersom två parter som ingår ett avtal med varandra är att betrakta som fria och likvärdiga! Ingenting kunde vara mer felaktigt, men det mesta byggde på avtalsrätten som i sin tur bygger på de s k arbetarstatuterna från år 1349, nämligen (Statue of Labourers). En lag som avskaffades först 1875 efter påtryckningar från fackföreningsrörelsen (TUC- Trade Union Congress)
Dunn, John: The British Empiricists, Oxford University Press, Oxford 1992
Fredriksson, Gunnar: 20 filosofer, Norstedts Förlag, Stockholm 1994
Gaarder, Jostein: Sofies värld, Pan Pocket, Stockholm 1991
Locke, John: Andra avhandlingen om styrelseskicket, Bokförlaget Daidalos, Stockholm 1996
Om du köper dina biljetter på nedanstående länk så får jag en liten provision
