E-post:E-post
Adress:http://www.mogensoperasidor.se/owenwingrave.htm
Musik: Benjamin Britten. Text: Myfanwy Piper efter en novell av Henry James.
Uruppförande: BBC TV 16 maj 1971. Sceniskt uruppförande: London, Covent Garden 10 maj 1973
| Roller | Röster |
|---|---|
| Kate | mezzosopran |
| Lechmere | tenor |
| Miss Wingrave | sopran |
| Mrs Coyle | sopran |
| Mrs Julian | sopran |
| Owen Wingrave | baryton |
| Sir Philip Wingrave | tenor |
| Spencer Coyle | bas |
Owen Wingrave är det sista skottet på stammen i en gammal militärfamilj. Han skall gå i fädernas fotspår och har därför skickats till Spencer Coyles militärakademi i London, men medan hans kamrat Lechmere är entusiastisk inför utsikten att bli soldat är Owen emot alla former av krig.
Coyle och hans hustru visar stor förståelse för ynglingens funderingar, men Owens faster, gamla miss Wingrave, är fast övertygad om att inget är så ärofyllt som döden på slagfältet. Hon kallar hem Owen till familjegodset Paramore för att tala förstånd med honom.
På godset berättar Owen den gamla familjelegenden för Coyle om en pojke Wingrave som vägrade att gå i krig och blev ihälslagen av sin egen far. Både fastern, Owens farfar, gamle general Wingrave, och hans fästmö Kate, som är dotter till den hysteriska mrs Julian, hånar honom för vad de anser vara feghet, men Owen håller hårdnackat fast vid att han inte vill gå den militära banab. Till sist provocerar Kate honom att bevisa sitt mod genom att övernatta i det rum där den mördade pojkens gengångare håller till. Nästa morgon är han död, ett offer för familjetraditionen.